lördag, 13 juni
Nyheter, nöje och nästa grej att göra.

Dagstidning – Definition, Historia och Nutid i Sverige

Av Marcus Olsson · mars 28, 2026

En dagstidning är en tidning med allsidig nyhetsrapportering riktad till allmänheten. Innehållet består av redaktionellt bearbetade nyheter.

Senaste artiklar
Relaterade inlägg

I Sverige definieras en dagstidning juridiskt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den kommer normalt ut med minst ett nummer varje vecka.

Definitionen bygger på etablerade kriterier som periodicitet och aktualitet. Dessa har präglat dagspressen sedan 1800-talet.

Vad är en dagstidning?

Kriterium Beskrivning
Periodicitet Regelbunden och varaktig utgivning.
Aktualitet Nyhetsinriktat innehåll.
Publicitet Tillgänglighet för allmänheten.
Universalitet Nyhetsförmedling från hela världen och alla samhällsområden.
  • Enligt Wikipedia innehåller dagstidningen allsidig nyhetsrapportering.
  • Juridisk definition i Sverige kräver minst ett nummer per vecka.
  • Nationalencyklopedin anger fyra kärnkriterier sedan 1800-talet.
  • Utgivningsfrekvens varierar mellan länder.
  • Svenska dagstidningar har rötter i 1600-talet.
  • Pressen växte under 1800-talet med fokus på opinionsbildning.
  • Nutida upplagor är höga trots digital påverkan.
Aspekt Detalj Källa
Grunddefinition Allsidig nyhetsrapportering till allmänheten Wikipedia Dagstidning
Juridisk i Sverige Minst ett nummer/vecka Wikipedia Dagstidning
Kriterier antal Fyra huvudsakliga Nationalencyklopedin
Frekvens Sverige Minst en gång/vecka Wikipedia Dagstidning
Frekvens internationellt Minst två gånger/vecka Wikipedia Dagstidning
Första i Sverige 1645, Ordinari Post Tijdender Svenska dagstidningar
Första dagliga 1776, Dagligt Allehanda Svenska dagstidningar
Stora tidningar start GP 1863, DN 1864, HD 1867 Svenska dagstidningar
Nutida upplagor Höga trots minskande läsare Svenska dagstidningar

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

Enligt Nationalencyklopedin har dagstidningen definierats av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet.

Utgivningsfrekvens i olika länder

I Sverige räknas publikationer med minst ett nummer per vecka som dagstidningar.

Internationell statistik kräver istället minst två nummer per vecka.

Viktigt kriterium

Periodicitet innebär regelbunden och varaktig utgivning, en grundpelare för dagstidningens identitet.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet.

Tidig historia

En av de första var Ordinari Post Tijdender från 1645. Den trycktes fram till slutet av 2006.

Antalet ökade under 1700-talet. År 1776 kom Dagligt Allehanda, den första som utkom alla dagar.

Långvarig publikation

Ordinari Post Tijdender gavs ut i över 360 år och markerar starten på svensk dagspress. Relaterad kalla: Australiainsight.

Växt under 1800-talet

Pressen expanderade kraftigt under andra halvan av 1800-talet.

Den spelade stor roll för politisk opinionsbildning och demokratisering.

Flera stora tidningar startades då: Göteborgs-Posten 1863, Dagens Nyheter 1864 och Helsingborgs Dagblad 1867.

Vad är situationen för dagstidningar idag?

Svenska dagstidningar har höga upplagor trots minskande läsarantal jämfört med andra länder.

Digitala medier och internet har påverkat dagspressen.

Dagstidningarna behåller en etablerad roll i det svenska mediesamhället.

Påverkan från digitalisering

Trots utmaningar från nätet uppvisar svenska dagstidningar stabila upplagor internationellt sett.

Tidslinje för svenska dagstidningar

  1. 1645: Ordinari Post Tijdender startar, trycks till 2006. Källa: Svenska dagstidningar.
  2. 1700-talet: Antalet dagstidningar ökar markant.
  3. 1776: Dagligt Allehanda blir första dagliga tidningen.
  4. 1863: Göteborgs-Posten grundas.
  5. 1864: Dagens Nyheter startar.
  6. 1867: Helsingborgs Dagblad börjar utges.
  7. 1800-talets senare del: Pressen driver opinionsbildning och demokratisering.
  8. Nutid: Höga upplagor trots digital påverkan.

Etablerade fakta kontra variationer i definitioner

Etablerad information Variationer och osäkerheter
Fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet (Nationalencyklopedin). Frekvens skiljer sig: Sverige minst 1/vecka, internationellt minst 2/vecka.
Juridisk definition i Sverige: reguljär nyhetsförmedling minst 1 nummer/vecka. Internationell statistik varierar i utgivningskrav.
Historia från 1645 i Sverige. –

Bakgrund till dagstidningens roll i samhället

Dagstidningen har traditionellt förmedlat nyheter från hela världen till allmänheten.

Den har bidragit till opinionsbildning och demokratisering, särskilt under 1800-talet.

Idag kvarstår rollen trots digitala utmaningar.

Källor och referenser

En dagstidning är en tidning som innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten med redaktionellt bearbetade nyheter.

Dagstidningen definieras av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Dagstidningar har givits ut i Sverige sedan 1600-talet.

Sammanfattning om dagstidningar

Dagstidningen kännetecknas av nyhetsrapportering, periodicitet och universalitet. I Sverige har traditionen lång historia från 1645, med fortsatt stark position trots digitalisering. Definitioner varierar något internationellt.

Vad krävs juridiskt för en dagstidning i Sverige?

Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning med minst ett nummer per vecka.

När

Se också

Fler artiklar